Back in the EU!

Nu i Grekland.

Det blev sent igår. Av alla de bra skälen. Framför allt för att jag tog det oerhört lugnt. Körde från Çorlu (Turkiet) tio över nio. Det var kallt på morgonen när jag körde i riktning mot Ipsala, som ligger på den turkiska sidan av en gränsövergång mot Grekland. Snäll och behaglig trafik, två tankstopp där jag till och med tog mig tiden att tvätta Vespan vid andra stoppet. Kom fram till gränsövergången vid 12:30.

Det gick smidigt att komma ut ur Turkiet, samma rutin som tidigare. Passkontroll först, därefter vidare till fordonskontrollen och slutligen ett tullfilter. 3 steg. Det som tog mest tid var att många resande inte gjorde rätt. Vid passkontrollen måste alla i en bil komma fram till luckan (kameran för ansiktsigenkänning som validerar att det är rätt person som reser med rätt pass sitter där). I de flesta fall satt alla i en bil kvar, sedan, efter uppmaning, stiger föraren ut med allas pass. Bara för att sedan få en uppmaning att alla måste komma fram. Detta tog tid. Fyra bilar framför mig innebar en kötid på en kvart. Själva passkontrollen tar någon minut för 4 personer.

Fordonskontrollen vid utresa innebär att man ska ha registreringsbeviset för fordonet samt körkort (vid inresa i Turkiet och Georgien tillkommer grönt kort för försäkringen samt en särskild georgisk fordonsförsäkring). I den turkiska fordonskontrollen kontrollerar de att man inte har några obetalda vägtullar, böter eller anmärkningar från trafikpolisen. Allt är datoriserat, så det tar någon minut.

Slutligen, tullen på den turkiska sidan, en extra koll att man inte smugglar ut något ur Turkiet.

Sedan rullar man iväg ut över ett ingenmansland med soldater beväpnade till tänderna, först turkiska och efter ett par hundra meter på en lång, låg bro, grekiska soldater. Det var som direkt taget ur en 80-tals spionfilm.

För mig, skånsk blond pensionär på en Vespa med EU-pass och EU-registrerat fordon, blev det ett kort stopp vid passkontrollen och sedan välkomnades jag hem till EU. Hela gränsövergången tog sammanlagt 25 minuter. För en turist från EU. För yrkestrafiken och de enorma köerna på de olika gränsstationer jag besökt under resan är det något helt annat.

Väl i Grekland kör jag mot Thessaloniki. Eller det är inte riktigt sant. Först uppför jag dansverket ”Skånsk gubbe i svarta motorcykelkläder som tar av sig underställsbyxor och underställströja, varm väst, fingervantar och vindjacka.” Scenen, en målad spärryta 10 meter efter gränsövergången, hade en publik på cirka 10–12 personer med varierande publikreaktioner. Småleenden, förfäran, medlidande (när den klibbiga underställströjan skulle dras loss) och ett och annat skratt. För Grekland bjuder på 24 grader, 1–3 m/s svag vind och sol.

Och fina vägar. Fint allting, kan man säga. Kör, nu med lättad mc-klädsel, mot Thessaloniki. Grekland är vackert, nästan irriterande turistbyrå-/influencer-vackert. Man kör runt en sväng på ett berg eller kommer ut ur en tunnel och så breder ett glittrande blått hav ut sig. Filmiskt. Gång på gång.

Den enda störningen på resan mot Thessaloniki är en bil full med turkar som kommer ifatt efter någon timme från gränsövergången, tutar, vinkar glatt och gör tummen upp. Det var en bil som jag kört bredvid på vägen mot Ipsala. Turkar alltså.

Jag glider in (som Donkey Kong … popkulturell referens för yngre människor) i Thessaloniki lagom till eftermiddagens rusningstrafik. Ha, jag har nyligen kört i Istanbuls och Tbilisis rusningstrafik. Nynnar på ”U Can’t Touch This” (MC Hammer) och kör snabbt och smidigt till ett överdrivet lyxigt boutiquehotell i centrala Thessaloniki.

Detta är första gången jag är i Grekland.

Jag har bytt flyg flera gånger på Athens flygplats, men jag har aldrig varit i Grekland. Med tanke på hur många greker jag känner, hur mycket grekisk mat jag ätit genom livet och hur stort inflytande gamla greker har haft på hela mitt liv är detta en pilgrimsresa.

Efter incheckning, uppackning, dusch och en stunds vila: Min första grekiska sallad i Grekland.

Jag får en masterclass i det grekiska köket på en random restaurang efter att jag förklarat min situation.