Innsbruck forever?
Klockan är 22:28 och vi sitter fortfarande i Innsbruck. Tåget skulle ha gått 20:44 men något har hänt, oklart vad.
Själv skyller jag på Caroline. Hon var så otroligt glad när jag missade infarten till AutoZug och fick rå om lastpersonalen själv. Samt checka in och svara på frågan: ”Är ni inte två på biljetten, var är den andre?” med: ”Ingen aning, han missade infarten. Kommer väl någon gång. Kanske.”
Asgarv från alla när jag en kvart senare kommer fram.
Vi har haft en underbar dag i Innsbruck. Vi sov gott på hotellet, vaknade till en söndagsmorgon med strålade sol och gick på stan för att äta frukost. På väg till frukost, på väg från frukost, på väg vartsomhelst så har Caroline fotograferat.
(Så jag har fotograferat bilder på Caroline när hon fotograferar…)
Till hennes försvar, Innsbruck är vackert.
Efter frukost gick vi tillbaka till hotellet för att packa och checka ut. Vi lämnade väskorna i bagagerummet och tog en lagom lång promenad till Innsbrucks offentliga friluftsbad, Freibad Tivoli.
En idyll.
Men som alltid i Österrike så finns det: REGLER!
Vi tillbringade i princip hela dagen på badet. Strax innan 17 bytte vi om och gick tillbaka till hotellet för att hämta våra väskor och annan utrustning. Det gick snabbt (inklusive några fotograferingar) och vi satt på ett café och gjorde oss i ordning för att köra till AutoZug:et.
Floden nära AutoZug-infarten.
Viadukten innan Autozug-infarten.
Och motorcyklarna lastade på AutoZug:et. Vänligen notera det turkosa badparasollet som vi köpte på Korsika.
Vi skrattar mest åt det, men det verkar lite som vi kommer få stanna i Innsbruck för evigt.
Vi får väl se.